I’ve got a perfect body, though sometimes I forget

återigen hemma från en ja, uppenbart mästerlig helg! som jag förutspådde i mitt förra inlägg! kan det vara så att jag är synsk? och i så fall, hur häftig är inte jag?! wow, nya vägar har öppnats upp för mig.. nya möjligheter.. överväldigande.. eller så kanske det bara var en bra gissning från min sida? nåja, jag föredrar "jagärsynsk"-grejen, men, jag ska nog spåna vidare på detta. det vore ju häftigt :D

så till den frågan som alla bloggare ställer sig åtminstone en eller två gånger;
vad gjorde jag egentligen i helgen?

jag köpte två chokladaskar som terese och jag gick runt och bar på i två timmar. varför undrar ni? syskonkärlek och brist på idéer. yes. vad gör man när två syskon fyller år på alla hjärtans dag och huvudet står still? javisst, man köper choklad.
vi försökte, och misslyckades mycket med att åka buss hem. för i linköping, så får man inte betala kontant. men man får heller inte betala med kort. knepigt det där. men efter mycket om och men, så satt vi i tereses kök och åt oliver. okej, det var jag. jag åt oliver, medans terese hackade grönsaker. men jag bidrog jag med, ska jag säga er. medan jag åt oliver. god, it's just so awesome.
kvällen bestod av lite prat, färgning av mitt hår, tv-tittning, och ja, en hel del annat också :')
inte alltför mycket sömn kan man egentligen sammanfatta dagen/natten med. och det vore helt korrekt.
morgonen efter så åkte jag tillbaka till linköping för att träffa en vän och få en gratis glass på mcdonalds. ypperligt trevligt faktiskt, och vid tre började jag min resa hemåt igen. hemresan var lång, ack så lång, och jag skulle ljuga om jag sa att det inte fanns hinder och besvär på vägen.. men som den äkta superhjälten jag är, så torkade jag svetten ur pannan klockan 19.20, och klev av tåget för att återigen befinna mig på sala station. en stunds lycka. jag är en vinnare.