the sound of that music travelled to me from that orphan sky and pulled it all in my vault

idag är bara en dag utav många. mitt humör är bara ett utav hundra. min värld känns grå, inte svart eller vit som ni säger. mina armar håller hårt om min kropp, säger åt mig att hålla ihop, att andas igen. mitt rum skriker i mina öron, säger att de inte känner mig längre. att jag inte är samma person, inte samma person alls.
jag undrar var jag är, varför världen sprang bort, varför melodin plötsligt slutade spela.