söndag 12 september 2010

är det här allt jag blir så dör jag



90talet
är verkligen inte det bästa alltså. åtminstone musikmässigt, 90talet förstörde och torterade musikens fina själ. gjorde dess inre till något billigt och smaklöst istället för renande och inspirerande. nej, det är synd och skam att man inte fick uppleva 60-70talets vackra stämmor.


gårdagen var underbar, med massvis av skratt, fjanterier och allt som tillkommer med mina finisar till vänner. somnade med ett riktigt stort leende, vill jag lova.

nästa vecka ska jag spendera ännu mer pengar än vad jag gjorde denna vecka(vilket var en del..) ångesten som tillför detta beslut, går inte att överstiga den sanna glädjen dock. jag lääängtar efter min kamera.


som håkan skulle säga;

Ta mig till kärlek, ta mig till dans
Ge mig nåt som tar mig någonstans

Inga kommentarer: