bara så att ni vet

bara så att ni vet
så har jag bytt blogg.

http://linnnaslund.blogg.se



och bara så att ni vet
så lyssnar jag på 90talsmusik, haha.

Jag har sprungit i ett liv nu. Jag sprang för att stå still, i jakt på ett mirakel när det fanns precis intill.

pappa lyssnar på "my heart will go on" av celione dion och lagar inbakad kassler.själv så kom jag nyss in ifrån en fin tvåtimmars promenad med hunden, varav jag endast hade en tunn tröja under min jacka, och nu kan jag inte använda armarna som normalt.
sånt gör livet lite mer spännande.

och nu ska jag träna, kanske undersöka en julmarknad i sätra brunn, ta fina kort och leva livet, jajemen nu tar JAG helg.

när det känns som en kniv inuti

på något underligt vis kan min mamma konsten att vända på nästintill alla situationer. imorse fick hon uppdraget att lösa alla mina problem, och klumpen i magen blev mindre. ja, det är himla skönt att ha en mamma som min ibland.

och vissa kanske skulle säga att "woho, det är fredag, vilket betyder ledighet i två dagar", medan jag, min arma krake, ska arbeta ännu en dag, eller kväll. nåväl, jobba helg betyder ju i och för sig mycket pengar, och det är alltid fantastiskt. speciellt om man är i stort behov av det som jag nu råkar vara.


jag fick sådär ont igår när jag tänkte på dig.
bröstkorgen värkte, och jag ökade takten i ett försök att springa ifrån det.
ifrån dig.
rädd för att omfamna saknaden av dig.
rädd för att förlora dig.
det jag borde veta, är att du redan är borta.
redan förlorad.
och paniken rusar i mitt blod.

gör så att han och jag kan flyga hela tiden

inte är det lätt att behålla huvudet någorlunda skarpt när man har jobbat på ett boklager i snart fem månader. , för det kan enbart vara därför som jag sagt ja till att jobba 11.30-22.30. brist på hjärnceller.


och jag just nu håller jag på att laga två matlådor, och det var ett tag sedan jag tittade till det hela.
I'm thinking I should go.
no?

Ropa ner i gränden högt så han hör, ropa att den kärlek är inget man förgör, ropa att den kärlek aldrig kan ta slut

vaknade upp halv åtta med att både pappa och mamma drar igång något form av samtal med mig. och eftersom jag är extremt trögtänkt på morgonen så lyckades jag bli ordentligt irriterad innan de for. och nu är jag vaken, och kan inte somna om igen. vilket i och för sig inte är så dåligt egentligen, om man tänker efter.

tydligen så hade jag ställt bilen lite för långt bort ifrån uttagen igår. och idag så är det 17 minusgrader utomhus. det är i dessa stunder som jag allvarligt funderar över mitt iq. men det är väl något jag ska se som en utmaning, så, dagens utmaning blir onekligen att starta bilen.
heyyyjaa.

och just nu sitter jag mest och tänker på att resa bort ett litet tag. och förhoppningsvis så blir det en liten tur till london i januari, och förhoppningsvis(!!!!!!!) får jag åka till USA någonstans där också. förhoppningsvis så funkar dessa två händelser bra ihop. FÖRHOPPNINGSVIS.
har det så fint planerat i mitt huvud, och allting skulle bli så fint, så fint, så fint, i fall det blev så. och det är vad som snurrar runt i mig just nu.

det kurrar vansinnigt i min mage, och det borde ju resultera i frukost.
MJAO.

Mitt namn är mycket och jag vill ha mer

klockan är 08.46 och jag misstänker att vi inte kommer åka vid nio. fastän jag är klar och allt.
jag har alltid tyckt att det är en onödig sak att packa. börjar man i tid så får man alltid med alldeles för mycket saker är min teori, så jag påbörjar alltid att bestiga detta klädesberg i allra sista sekunden, och visst, jag kanske glömmer det ena och det andra, men jag får i alla fall inte med mig hästmängder med grejer som mor min. är detta felaktigt tänkt? må så vara, må så vara.

det är nu det börjar hända saker, pappa stormar in i mitt rum, uppenbart stressad, och säger att jag bör ordna något, lyssnade inte alltför noga, (kanske borde ha gjort det) och oj, sen sprang han iväg lika kvickt som han kom.
det är nog nära nu.
snart
snart ska vi åka.
nu måste jag nog ordna det han bad mig om, vad än det nu var.

MUSIK, förresten.
kan vara bra att ha med sig


ha det fräckt
igen

some people have got no pride, they do not understand the urgency of life.

jag ska alldeles strax bege mig upp mot östersund, och därifrån åka till bruksvallarna imorgon och för att sedan bege mig hemåt på söndag. ca 120 mil alltså. tur att det är mysigt att åka bil.
givetvis händer det en massor av saker där emellan, jag ville bara vara lite extra tydlig med hur många timmar jag kommer spendera i bilen i helgen.
MEN
jag är ju ledig idag och imorgon så min rätt att klaga har förminskats ganska så drastiskt

woopwoop, dags att börja packa om vi ska åka klockan nio, HEHEH.

I know I'm not that great, but I'm not that bad

jag hade en sak att komma ihåg idag. ta med ledighets papperna till lars. hade dom framme och allt, för där låg de, i min säng, redo för att följa med på äventyr om inte jag så dumdristig som jag är, tog med fel papper. visserligen har jag redan fått ledigt, men ja, vore ju fint om chefen hade det på pränt också.

och jag hittade en spotifylista nyss, ifylld med julmusik, och det är himla mysigt att ligga i sängen med två filtar över täcket och bara mysa. fast det som bidrar till mysfaktorn är väl att jag är så sjukt trött att jag mycket väl kunde ha somnat på en parkbänk om det var det enda som fanns.
men.
mys hursom