en enda sak är givet. Du bär min luft i ditt bröst

jag gillar den här känslan, när jag vill skriva igen. vet inte om vad, har ingen specifik känsla jag vill förmedla, men jag vill bara skriva. sällan man känner så nu för tiden. kanske är det för mycket förändringar kring min vardag för att man själv ska kunna hinna med. tur att man kan konsten att ignorera läskiga saker.

jag har någon form av TO DO-list framför mig. inte just precis idag, bara vettiga saker att ta itu med.

byta ut 50öringarna till enkronor
slänga äppelskruttet på nattduksbordet
lägg in nagellacket i kylen
stämma min gitarr
lära mig att spela gitarr
skaffa ett till vaniljljus
kasta ut mitt cdhylla
slänga min gamla tandborste
göra en fruktsallad med hallon
skriva ett snällt sms till någon
dricka upp godisshoten jag fick för två år sedan
läsa boken mocking bird
osvosvosv

ser ni? inte möjligt att jag kan ha tråkigt ens en sekund.

jag lever på efterglöden just nu, trivs lite, trivs inte ibland.
tycker inte riktigt om den där känslan i bröstkorgen, det trycker lite för hårt.
inte riktigt bekvämt längre.
om jag väntar lite, så kan det vända, en sång kan börja spela, allt kan bli lättare.
jag är bara rädd för att falla. tycker inte om att känna hur marken gungar under mina fötter, hur det blir svart för mina ögon. jag tycker inte om när du inte är här. jag tycker inte om hur lätt det är att förlora sig själv i andras badrum.
men jag lever på efterglöden.
och nu spelar en sång, som gör allting mycket lättare.


ha en bra söndag