the leaving song

just nu sitter jag i mitt rum, med en filt tätt intill kroppen och lyssnar på Ray LaMontagne.
jag är ledsen för att det blir ännu ett "jag lyssnar på.."-inlägg, men jag kan inte rå för det. han är fantastisk. helt himmelsk, ljuvaste musiken på länge. i 5.07 minuter sitter jag där som i trans, med musiken på högsta nivå, känner hur vågarna tar mig bort. så som det ska vara.







förresten så har jag virrat runt i västerås, med mitt förkastliga lokalsinne och min hungriga bror, sökandes efter min fars arbetsplats som jag besökte några minuter innan. jag vet inte om jag tycker att det är speciellt lyckat. men dock desto mer spännande.